Ardennerskoning

Skodde en ardenner härom dagen. Första gången jag var där. Hovarna var i mycket dåligt skick, väggarna flöt ut åt alla håll och hade omfattande sprickor i vägghornet. Enligt ägarna hade förre hovslagaren sagt åt dem att hästen bara behövdes skos var tionde vecka. "För att han skulle få växa till sig"-menade hovslagaren.
Anledningen till att hovarna såg så vanvårdade ut var just att hästen gått alldeles för lång tid. Han växte knappast "till sig" utan snarare flöt väggarna ut och hovarna såg ut som klockor, bjällror. Det är nämligen så att om det blir en brytning i hovväggens riktning så blir belastningen så stor att denna brytning blir snabbt större. Sprickor bildas och hästen får svårt att gå normalt då den i överrullningsmomentet först måste ta sig över den långa tån. Den blir snubblig. En stor risk för uppackningar finns även. Då sambandet mellan sulan och vägghornet ökar så bildas ett dike där sten och lera utan problem fastnar och trycks upp i lamellranden.
Hursomhelst så var hästägaren helt med på orsaken och hade tyckt att det lät konstigt att den skulle gå så länge mellan skoningarna. I detta fall väljer jag att lita på kundens ord. Troligtvis tyckte hovslagaren att det var tungt med ardennerhästen och ville nog få så lång tid på sig som möjligt att vila. Men det är bara min teori. Om den teorin stämmer så borde den hovslagaren fundera på att byta inriktning, tacka nej till så stora hästar.
Det fanns en hel del att verka bort. Som första skoningen i min regi så handlade det mest om att försöka få ihop hoven igen, korta tån för att minska belastningen på spickorna och ställa den så rätt som möjligt i tåaxeln. Det är ofta som jag kommer ut till hästar där det krävs ganska stora förändringar. Att utföra dessa förändring på en skoning är sällan möjligt. Antingen går det inte att verka bort så mycket för att ställa den rätt eller så blir förändringen för kraftig.
I detta fall gick det att göra ganska mycket men ser det ändå som ett långtidsprojekt. Ändrade om skoperioden till sex veckor så får jag se nästa gång hur hovarna har utvecklat sig.

Här syns det tydligt att lamellranden fått en alldeles för hög belastning

Ska bli intressant att se hur det har artat sig till nästa gång.