söndag, december 20, 2009

Broddfunderingar...


Det fanns en tid då jag tyckte t-shirt och långbyxor var alldeles för varmt för att jobba i..


Brrrrr! Fy tusan vad kallt det är ute nu (och i det flesta stall också!). Verktygen blir så kalla att jag, trots handskar, får köldskador efter några minuter! Skämt åt sido så är jag ganska nöjd och glad över att vintern ÄNTLIGEN är här. Hoppas nu den får stanna ett bra tag och att snön får ligga länge. Jag har nämligen sett bara på några dagar efter att snön kom hur hovarna direkt blir bättre och att de hästar med antydan till strålröta blivit mycket bättre. Rena och fina!
Med snön kommer även snösulor för de flesta hästarna och för vissa även skor med fyra broddhål. Jag brukar ofta få frågan gällande fyra broddhål eller inte och mitt svar blir alltid att det måste kunden själv fundera ut. Självklart ger jag råd och berättar om fördelarna men även nackdelarna och ibland är det som att välja mellan pest eller kolera.
Så här tänker jag. För det första måste man själv ha koll på om hästen verkligen behöver fyra broddar i varje sko. Klart svårt om man har en ny häst, finns det möjlighet kan man ju alltid fråga tidigare ägare. Sen får man fundera på VAR man kommer att rida och i vilka situationer de krävs så bra grepp som möjligt.
Vad jag menar med att man får välja mellan pest eller kolera är detta.
Fördelarna med fyra broddar är helt klart att hästen får ett mycket bättre grepp och framförallt minskar risken för halkolyckor som kan skada såväl häst som ryttare. Vissa hästar skjuter ifrån med bakdelen och kan vid is och snö behöva greppet den får från tå brodden i ifrånskjutet.
Nackdelarna med brodd även i tån är framför allt risken för svåra balltramp då hästen kan med bakhovens tåbrodd skada sig på framhovarnas senor, karleder och ballar. Sen är det så att hästen har ett glidmoment i sin landning speciellt i trav vilket kortas nämnvärt med fyra brodd. Med ett ökat grepp under en längre tid påverkas lederna pga detta.
Man kan ju alltid börja med två broddhål och rida lungt och undvika riktigt isiga ställen. Har ändå hästen svårt för sig med två broddar i varje sko kan man ju byta till fyra broddar.
Vill även höja ett varningens finger vid in och utsläpp i stall med slipad betong (önskvärt enligt Mickael Ventorp, SLU, är ett betonggolv med minst 5 mm djupa fåror för greppets skull). När hovarna är fulla med snö och is då de kommer direkt från hagen och kanske har bråttom in till boxen är halkrisken stor!
Nog om detta!
Fick häromdagen veta att min utbildning är (idag) den enda som är godkänd av Jordbruksverket och snart även den enda som är godkänd av Europeiska hovslagarförbundet, vilket innebär en öppning för att få arbeta som hovslagare i t ex Tyskland. Fick även veta att inom en snar framtid kommer (ev) en ändring i lagen som säger att ENDAST hovslagare som är utbildade på en skola som är godkänd av Jordbruksverket kommer få arbeta som hovslagare i Sverige. Hmm... tåls att tänkas på. En certifiering av hovslagaryrket är på gång och detta är ett steg mot den. Kommer troligtvis hända en hel del under 2010 vilket jag anser är positiv för yrket. Förhoppningsvis blir hästägarna mer noggranna med att välja hovslagare. Kan även tänka mig att försäkringar mm inte gäller om man tar ut en hovslagare som då inte är certifierad eller som inte har en godkänd utbildning.
Ha det gott!

torsdag, december 10, 2009

Försök till förklaring!

Ja ha! Får väl ta tag i det här igen då jag lovar till höger och vänster om snabba svar! Hoppas ni orkat vänta. Hi hi!

Lotti skrev som sagt om vår unghingst för ett tag sedan som haft en del problem med hovarna. Enklast är om ni tittar in på hennes blogg och läser mer! KLICKA HÄR!
Dallas, som hästen heter, är en Quarterhäst född -08. Han hade redan i våras en del uppackningar som gick att behandla utan större komplikationer. Under sommaren blev hovarna mycket bättre. Dessvärre fick han under de sista veckorna, då det var väldigt blött i marken pga en regnperiod, kraftiga hovbölder och uppackningar i alla fyra hovar. Dessa kunde jag dränera och behandla men påverkan på hoven var rätt kraftig så som sista åtgärd fick jag sko honom i fram. Gällande själva "näbben" vilken kan förknippas med en fånghov kommer av denna påverkan. Då han avlastat trakterna har hoven fått en högre belastning i tådelen. Detta kan även jämföras med en bockhov där trakterna skjuter i höjden. Han har idag normal hovform men fortfarande alldeles för tunn sula. Med fortsatt skoning och hovvård så bör hoven inom kort återfå sin naturliga styrka.

Kortfattat kan man säga att pga hovbölderna i trakterna fick hoven en belastning likt en bockhov. När dessa bölder åtgärdades återfick hoven en normal belastning vilket nu har givit tån två vinklar, ovan den normala och nedanför sensommarens felbelastning.
Hänger ni med?

Fråga på!