Kötthov och hästbett

Idag har hästen med den blottade kötthoven varit inne hos oss på kliniken och fått behandling. Med hjälp av lugnande och bedövning kunde vi göra ett fullgott jobb och hästen får nu stå gipsad fram tills nästa vecka. Då får vi se hur det läkt och antingen fortsätta behandling med gips alternativt sko den.

För någon vecka sedan hade jag en riktig otursdag. Nog för att mitt yrke är riskfyllt men under samma dag reste sig en häst plötsligt så det kunde slutat illa, den ryckte och drog och senare samma dag fick jag ett bett i ryggen! Ett riktigt hästbett!
Trots detta älskar jag mitt jobb!
Kanske låter överdrivet men faktum är att 99% av mina hästar jag skor är jättelugna och VÄLUPPFOSTRADE! Har så bra kunder helt enkelt!

Skadad hjälte!

Nåja, skadad är väl att ta i men en rejäl reva efter en pinne i skogen gör Emils ansikte ärrat. Som tur är så är han den "tuffa" av oss och gnäller inte i onödan!

Återbesök

Två dagar har gått sedan jag akut fick åka ut till hästen som trampat av sig en bit av hoven. Hästen har stått gipsad på box hela tiden. Jag lossade på bandaget och gipset såg fint ut. Tog även bort gipset för att se om jag nu kunde skära bort löst material och tvätta rent. Hästen som var mycket duktig och stod relativt still tyckte dock det fortfarande gjorde för ont i såret så jag kunde inte tvätta rent.





Ett nytt gipsomslag lades och i morgon tar ägaren in hästen till kliniken så vi kan göra ett så bra jobb som möjligt. Troligtvis får hästen lugnande och bedövning. Prognosen är god. Nästa steg i behandlingen efter att såret läkt är nog att sko hästen med ringskor för att fördela belastningen. Men det återkommer jag om.

Jourfall

Fick ett samtal från en orolig kund i söndags. Hennes häst hade under ridturen på något vis trampat av en bit av hoven så att det blödde kraftigt och hästen blev omedelbart halt. Givetvis åkte jag ut till kunden för att se om jag kunde göra något.
Blödningen hade slutat men kötthoven var blottad och hästen var väldigt öm.
En bit av hovväggen och sulan, mellan hörnstödet och bredaste punkten på hoven, hade slitits loss och kötthoven buktade utåt något.
Positivt var att trakthörnet fortfarande var intakt vilket gjorde att hästen kunde belasta hoven på plant underlag.








För att undvika ett framfall av kötthoven, gjorde jag rent och lade ett hovbandage efter att gipsat ett stöd och skapat tryck mot kötthoven för att stabilisera.
Det var mycket svårt att göra helt rent då hästen var oerhört känslig i området. Dock krävdes en akut behandling på plats och gipset blötlades i jodopax för säkerhets skull.
Detta omslag skall nu sitta i två dagar innan jag vill ta bort det och göra ett nytt försök att göra det helt rent. Skulle hästen vara lika ovillig att låta mig tvätta rent krävs först och främst lugnande medicinering och ev smärtlindring vilket i så fall sker bäst på klinik.

I övrigt har dagarna flugit iväg med rasande fart och antalet dagar inne på kliniken ökar för varje vecka. Har fortsatt ökad inspiration och det är kul att jobba!

Återkommer gällande den skadade hästen efter mitt återbesök.








Skönt att våren är här!
För er med fånghästar som får äta gräs, tänk på att vänja in dem långsamt på gräset då det första som kommer upp kan vara lite FÖR bra! Undvik även bete tidig morgon då daggen driver upp fruktoserna i stråna!
Trevlig vår!

Ok, visst detta skulle ju inte bli en "hundblogg" men då faktiskt Emil är en av anledningarna till att jag utbildade mig till Hovslagare så förtjänar han sin plats i rampljuset (läs: skärmljuset!)
Han som nu är en klinikhovslagarhund tog på sin rast att springa av sig med dels en söt tik, veterinärhunden Daisy och sedan även med gamle kompisen, hovslagarhunden.. ursäkta, rätt ska vara rätt hrmm, hovslagarlärarhunden, Affe!
Självklart fina charmiga tag med Daisy...






...men betydligt "ruffigare" och grabbiga tag med Affe!












För er som med yttersta noggrannhet granskat bilderna så stämmer det faktum att båda kompisarna är prickiga!
Det är bra och faktiskt viktigt att Emil är som han är. Har än så länge inte träffat någon hund som inte går ihop med Emil, han är sån! Om inte skulle det ju fungera sämre att ha honom med mig om dagarna. Tvärtom brukar jag ofta få höra:
"Min hund som normalt inte gillar andra hundar!!"
Han är bäst på att vara hovslagarhunden helt enkelt!

Hovslageriet då?
Jo det flyter på med fler och fler skoningar på kliniken. Kul!

Vår!!

Äntligen kan jag med glädje intyga att våren verkligen är här! Trots vissa snöhögar som väntar sig kvar så värmer solen och jag slipper klä mig med fyrtiofjorton lager för att hålla värmen!
I övrigt flyter arbetet på och jag har skott en del inne på kliniken också. Emil som nu titelerar sig "klinikhunden Emil" sköter sig och fortsätter charma våra kunder! Klart han är värd sin lön, (billig arbetskraft! Undra om facket kan godkänna denna minimilön? Säg bara inget till Emil om att det ens finns något som kallas fackförbund!)


Ha en skön vår!

Egensmidda skor

Fick ett ryck idag och skodde en häst med skor jag själv smitt från ett plattjärn!
Är väl ingen sm-kandidant men blev ändå nöjd med resultatet! Dessutom tillfredställande att sko en häst och veta att jag faktiskt tillverkat skorna själv!

Plastning med Adhere

Tidigare har jag visat bilder gällande upprensning och hörnstödens position på en häst med fånghistorik. Det var första gången jag skodde den och på en av framhovarna hade skon blivit avtrampad. Pga detta saknades ganska mycket hovvägg och det fanns knappt något att sömma fast skon i. Dessutom skulle den troligtvis inte sitta länge nog då stora delar av skon låg utanför den obefinfliga hovväggen. Här hade jag två alternativ. Antingen kunde jag "limma" fast en aluminiumsko likt bilden nedan






Denna hov har även en skyddande sula, equi pak soft.

Alternativ två var att sömma fast en sko och plasta upp en vägg som dels jag skulle kunna fästa skon i och dessutom fungera som skydd för tramprisken.
I detta fall valde jag att sko och plasta väggen. Detta kan man endast göra om väggen är torr och fin och inte är angripen av t ex röta.
Det jag gjorde var att jag slog i söm där det fortfarande fanns tillräckligt med horn. Sedan tejpade jag själva skon för att undvika att plasten fäster i skon. Med tanke på hovens rörelser mot skon så vill jag undvika det.






Det svarta är tejp på skon






Efter att jag värmt upp hoven med hjälp av värmepistol i några minuter (varsamt då det kan bli väldigt varmt, en hårtork fungerar utmärkt som alternativ) så lade jag ett lager plast, Adhere. Den härdar snabbt så man måste vara förberedd!
Sedan, sekunderna efter, rullade jag in hoven och plasten i plastfolie. Då formar sig plasten efter hovens form och jag slipper raspa bort en massa plast! Dessutom tar man bort ev luftbubblor.
Sen när det härdat slog jag i de sista sömmen i plasten och nitade! Här är resultatet.

















Här är ett annat ex som krävde mindre plastning

Just det!

Emil is back on track och mår prima! Tycker det är skoj att jobba igen!


Och JAG är väl gladast som återfått min kollega!

Fällningssäsong

Nej, jag ska inte föreläsa om vad man bör tänka på när hästarna fäller sin vinterpäls. Jag ska bara konstatera det faktum att efter en dags arbete som hovslagare i dessa tider så har man fått ytterligare ett lager utanpå kläderna!
Är det inte det man pratar om? Lager på lager? Hi hi!


Fick jättebra frågor i kommentarsfältet! Återkommer inom kort med svar som ett eget inlägg! (öjj! Ett tag hade jag bloggidétörka, nu radar jag upp inläggsförslag, ett efter ett, och hoppas jag hinner med att fullfölja vad jag lovat!)
Jo, föresten...



GLAD PÅSK!!