fredag, oktober 02, 2009

En så kallad Cliffhanger!

Hur man nu blir vän med sin hovslagare får vänta, hålla er på spänningens kant, någon dag till i alla fall!
Var hos en ponny idag som aldrig blivit skodd utan droger. Enligt ägaren och den förre hovslagaren sparkade den så fort hovslagaren lyfte benet. Träffade hästen första gången då den gamle hovslagaren var sjuk och jag fick rycka ut och sko den. Hästen hade då fått en del lugnande men ganska lite. Såg direkt var det var för en individ, och jag gillade honom. Visste att han skulle passa mig. Naturligtvis gick allt bra denna gång, han hade ju dessutom lugnande i kroppen. Men jag fick en kommentar när jag var klar och hästägarna kunde pusta ut över det faktum att allt hade gått bra.
-Vad bra av dig att du hälsade på honom innan du började sko!
Vad annars??
Här stänger vi in ett djur som är designat för att leva fritt på stäppen i en gigantisk flock, kräver en massa genom ridning och körning mm. Det minsta ALLA borde göra är att visa dem respekt! Ibland måste vi även kunna lyssna på djuret och t o m låta hanteringen (i viss grad) ske på djurets villkor. Kan ju diskuteras i all oändlighet men vad jag vill ha sagt är att det inte passar alla individer att man bara klampar in och barskt lyfter upp hoven och börjar sko.
Speciellt inte denna kille. Han kräver lugn och tillit. Påminner delvis om en del ängsliga hästar jag skor (se tidigare inlägg). Det som skiljer honom från de andra ängsliga hästarna är att han är misstänksam (mot hovslagare i alla fall). Som vanligt handlar det om att vinna hästens förtroende men i denna hästens fall känns det inte rätt att gulla och fjäska. DÅ blir han troligtvis ännu mer misstänksam! Hänger ni med?
En "valpig" och orädd häst som krånglar lite tycker jag går lättast att hantera om man delvis gränsar och är tydlig och sedan "rycker lite på axlarna" om han "sjåpar" sig (dvs låtsas vara rädd för att slippa undan!)
Hursomhelst så drog jag av skorna på honom idag för att låta hovarna få vila och stärka upp sig en period då hovarna var ganska trasiga. Detta tar i normala fall ca 20 min. I hans fall tog det nog det dubbla. Inte för att han krånglade utan för att innan jag lyfte varje hov för sig så ville jag ha hans förtroende. Det funkade prima! Känns jättekul!
Vill även passa på att tillägga en del om hästägarnas agerande när jag är inne på ämnet. Har även nämnt det tidigare och i detta fall var det så himla tydligt. Ägarna hade fått förtroende för mig och trodde verkligen att det skulle gå bra. I detta fall krävdes ingen större övertalning för att få dem att förstå vikten av deras signaler de sänder vare sig de vill eller inte. Det är en stor genväg om man har hästägarens förtroende. Hur sjutton annars ska man kunna få hästen att lita på en om hästägaren är jätteorolig innan man ens lyft hoven. En orolig ägare kan t o m få lugnaste hästen att bli skitskraj!
Trevlig dag (trots min otroligt irriterande hosta!!)
Kul att läsarantalet ökar! Förebygger skrivkramp!


Obs! Den överlycklige hästen på bilden är inte den som skrivit brevet... Hi hi!
Här är Birger i högform!

Inga kommentarer: