söndag, oktober 18, 2009

En massa skruv..

I veckan som gått har jag bl a skott hästen med hovsprickan. I första läget valde jag att inte lägga på ringskor utan vill se om det räcker med lagningen nedan. Anledningen varför jag tror att det inte krävs ringskor som första åtgärd är att hästen inte visat någon hälta, ingen förstärkt puls och heller ingen värme kring sprickan. Den kändes även rätt stabil men valde ändå att stärka upp väggen med lagningen samt fixera sprickan. Detta för att inte förvärra något.
Jag lyckades skära rent i sprickan och få bort all röta. Nu är det upp till hästägaren att se till att sprickan spolas rent de första dagarna för att sedan smälta ned bivax och fylla tomrummet med. Just bivax vill jag att hästägaren använder för att det andas och håller torrt så att ingen ny röta letar sig upp, det sägs även att den har även en antiseptisk och läkande effekt. Denna bivax bör sedan bytas ut ca en gång i veckan eller om den lossnar tills jag kommer tillbaka om fyra veckor. Det är även mycket viktigt att hästägaren tar pulsen och känner efter om det framkommer någon värme samt se efter att hästen inte på något vis visar någon ömhet eller hälta. Så länge hästen inte visar något obehag bör den vara igång som vanligt för att hålla hovmekanismen i rörelse. Sedan är det bara att ha tålamod och vänta på att sprickan ska växa ned. Detta kan tyvärr ta upp till ett år pga dess höga läge.
I detta fall har sprickan troligtvis uppkommit av en uppackning i tådelen vilket försvagat hovväggen. Röta har sakta gått upp längs sprickan och på så sätt även gjort den bredare.
I detta fall har jag haft kontakt med tre hovslagare med erfarenheter av många spricklagningar. Vi har diskuterat och funderat och jag har lyssnat på tips och råd från alla tre. Med dagens mobilteknink har jag även kunnat skicka bilder under samtalen vilket underlättat mycket. Jag har visserligen lagat en hel del sprickor själv men jag anser alltid att man tjänar på att vara ödmjuk inför uppgiften och ta lärdom av erfarna kollegor. Dessutom är det skönt att veta att man själv från början varit inne helt på rätt spår. Det är även bra att med jämna mellanrum sko tillsammans med duktiga kollegor, ge varandra kreativ kritik och på så sätt utvecklas. Jag är otroligt självkritisk dessutom. Det fick jag lära mig redan från första dagarna under min praktik när jag pluggade.
Har min skoning påverkat häst och hov enligt mina förväntingar?
Vad kan jag göra ännu bättre nästa gång?
Vad vill jag åstakomma med min skoning?
Hur vill jag att hovarna ska se ut efter åtta veckor?

Det är sedan otroligt viktigt att lyssna på hästens ägare. Det är ju denna som ser och arbetar hästen varje dag mellan skoningstillfällena. Jag kan ju förvissa utskilja en hel del genom inspektion av slitaget på de gamla skorna, hur hovarna belastats mm, men kan genom en öppen dialog få mer kött på benen inför skoningen. Självklart har jag alltid en grundtanke hur jag vill att hoven ska se ut, vinklar och placering av skon och i vissa fall krävs inga större åtgärder då hästen är korrekt i sin helhet och dessutom rids eller körs på ett för hästen gynnsamt sätt.


Här är sprickan upprensad. Ser torrt och fint ut.
------------------------------------------------

Spricklagning med en tunn plåt vilken jag borrat små hål i. Skruvarna jag använt är mycket korta för att inte gå in för djupt.

Inga kommentarer: