Fick dessa frågor av en läsare och tycker de passar bra som ett helt inlägg!
Tack!
"Hej Hovslagaren! jag undrar vad du tror om de här "Joursulan" som man kan ta ur och sätta i själv? eller kan man lika gärna ha vanliga snösulor under skon? skånsk vintern kan ju vara mest gegga... andra tips mot snöklamp? ett alternativ är ju oskodd, men om det blir hårt och ingen snö så behöver hon skor.
En annan fråga om dina åsikter kring "vildhästmetoden" och bakfotaverkning. Det har varit artiklar i bl a tidningen Equipage de senaste numren. De säger ju bl a att 95 % av hästarna ha strålröta, att en frisk stråle ska se ut som en trampdyna. Ja jag är tveksam till det och tycker att om hästen behöver skor så ska den få. vad säger du om det?"
---------------
Hej och tack för väldigt intressanta frågor!
Gällande snösulor eller inte så finns givetvis några fördelar och nackdelar att väga mot varandra.
Fördelarna är ju helt klart att snö och is inte fastnar och skapar isklumpar vid snö.
I en övergångsperiod mellan lera och snö så kan jag tänka mig att "joursula" kan vara ett alternativ men har dock liten erfarenhet själv av dessa.
Största nackdelen med snösulor som jag ser det är att skorna sitter något sämre. Även de sulor av hög kvalité pressas ihop något mellan sko och hoven när hästen belastar och sömmen följer med upp och ned. Då kan nitarna tendera att öppna sig och sömhålen bli vidare (i hovväggen dvs)
Men personligen har jag hellre tappskor än risk att hästen skadar sig eller dig som ryttare allvarligt!
Gällande "vildhästmetoder" av olika slag så tänker jag följande.
När jag möts av argument att ALLA hästar kan gå barfota blir jag förvånad av okunskapen och det naiva i argumenten.
Självklart är fallet att en frisk sund hov mår bäst att gå barfota men framförallt genom en styrd avel har många av våra tamhästar fått hovar som ens kan gå barfota i hagen och desto mindre ridas, köras eller på annat sätt slitas på asfalt, grus mm.
Finns för många skillnader i de förvildades hästars miljö som är omöjliga att helt möta i vårt sätt att hålla hästar.
Att 95 % av våra hästar har strålröta skulle jag gärna vilja se forskningsunderlag på.
Knappast har ens 5 % av de hästar jag skor strålröta ens denna leriga höst.
Som jag beskrivit i tidigare inlägg kan ju strålröta uppkomma vid felaktig skoning.
Finns delar i barfotaverkarnas tankesätt som många av oss utbildade hovslagare lyssnar på och begrundar men tyvärr är det oftast fanatiskt åt andra hållet. Synd och tråkigt.
Hursomhelst är jag övertygad om att mina fyra års utbildning i ryggen leder framåt i utvecklingen och inte bakåtsträvande som har varit andra argument från barfotaverkare.
För drygt tre år sedan skrevs en rapport av Jordbruksverket som granskade alternativa barfotametoder som jag önskat fler tagit del av. Den avfärdade inte alls allas metoder men ifrågasatte starkt huruvida det fanns grund i deras forskning.
Vissa ifrågasattes även pga en inställning som många gånger lät hästen lida pga smärtor i övergången från skor till barfota.
Jag har inget intresse av att skapa en debatt i ämnet. Detta är bara vad jag står för och tycker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Hej!
Jag har ett problem med min häst som ser ut att återkomma.
För några månader sedan kändes hon lite konstig då jag satt och red ett dressyrpass. Kunde inte känna någon direkt hälta eller så men jag kände att något var konstigt.
Jag red på lite lugnt i ett par veckor men hon blev bara sämre. Det var bara jag och min tränare som kunde se en svag hälta på v.fram. Inte ens vetrinären kunde se någon hälta. Hon fick äta metacam ändå eftersom att jag kände att något var fel. Hon blev inte bättre av medicinen och då tyckte våran hovslagare att vi skulle slå på sulor fram. Redan nästa dag var hon precis som vanligt och allt kändes bra med henne. Kunde inte känna av det alls. Nu 5 veckor senare börjar jag känna av samma sak igen.
Hovslagaren var och kollade på det idag då jag tycker att jag kan se en knöl i mitten på sulan. Han sa att det bara var strålen som gjorde knölen och vägrade ta av skon och kolla.
Nu undrar jag om du kanske kan ha några tankar kring detta.
MVH sara
Hej, Sara!
Helt klar jättesvårt att veta vad problemet kan vara utan att se hästen. Det är inte helt ovanligt att det kryper in jord och lera mm och skapar ett tryck mot hästens sula såvida den inte är fylld med silikon t ex.
Sen blir det en "avgjutning" av strålen på plastsulan efter ett tag.
Du får lita på din hovslagare tror jag. Personligen tittar jag helst en extra gång.
Det låter som din häst är sulöm, tempa gärna och känn efter puls och värme.Skulle hästen ha feber, förstärkt puls eller värme bör sulan tas av och hoven visiteras. Ibland kan bölder ligga och lura ett bra tag innan något händer. Lycka till!
Jag vill gärna lämna en kommentar till barfota. Jag är ingen barfotaverkare men har egna hästar barfota. För hästar som aldrig går barfota så blir strålen underutvecklad - skrumpnar - ofta blir hoven trängre i trakterna också när den är skodd, eftersom utvidgningen i hoven begränsas. strålen lyfts ju upp från marken med sko också och kan inte få den stimulans av tryck som behövs. Men många ser inte det som ett problem, inte förrän hästen skos av uppenbaras läget. Regelrätt strålröta är förstås mer sällsynt men olika grader av obehag när de trampar ner och är oskodda blir det när strålen inte är helt intakt o utvecklad. De kan då börja sätta i tån först och sliter ner tån. Många tror då att hästen sliter så på hovarna att den måste skos.
Det stämmer att för att hålla en häst barfota KAN det krävas lite extra pyssel. Man måste hålla hovarna friska för att de ska kunna fungera att ridas. Dvs inte stå för blött i hagen, ha ett foder som är anpassat till hästen så att den inte blir överviktig, ibland behövs betet begränsas eftersom vissa hästar blir ömma i hovarna av för mycket gräs. Betydligt fler har obehag av gräs än man tror utan att de får riktig fång. (Detta märks inte lika tydigt när hästen är skodd förstås) Ja, det är säkert jobbigare med en barfotahäst i vissa lägen, men jag tror helt o fullt att i längden tjänar hästen på det. Mindre skador, eftersom hästen känner var den sätter hoven och anpassar sig efter underlaget. Stövlar inte bara på som man ser skodda hästar gör. Riktig hovmekanism och stötdämpning med rätt verkning och utan skor som hindrar detta. Hästen får ett mjukare o lättare steg och blir behagligare att rida. Det är klart att hästen mår bättre utan skor. Hur skulle man själv må med järnsulor under fötterna? Med bättre kunskap om hur hoven påverkas av miljö, foder, bete mm, så skulle barfota kunna bli ett alternativ för många fler hästar. Det finns ju faktiskt distanshästar som rids barfota! Så snacket om slitage på hovarna är löjligt. Många hästar rids dessutom myckdet i paddock och ridhus, eller i skogen. MÅnga säger att hästen har så dåliga hovar att den inte kan gå barfota, tyvärr är det väl ofta år av skoning, som bevisat minskar cirkulationen i hoven så den växer sämnre, som är orsaken. En längre period utan skor med regelbunden korrekt verkning ger de flesta hästar bättre hovar. Är hovarna jättedåliga ligger nog snarare problemet inuti hästen, näringsmässiga el miljömässiga brister (även för lite rörelse och mycket boxstående som gäller många tävlingshästar) och bör då åtgärdas där, inte med skor. Att de har så dåliga hovar genetiskt det tror jag inte stämmer mer än undantagsvis.
mvh Marie
Skicka en kommentar