Fick dessa frågor av en läsare och tycker de passar bra som ett helt inlägg!
Tack!
"Hej Hovslagaren! jag undrar vad du tror om de här "Joursulan" som man kan ta ur och sätta i själv? eller kan man lika gärna ha vanliga snösulor under skon? skånsk vintern kan ju vara mest gegga... andra tips mot snöklamp? ett alternativ är ju oskodd, men om det blir hårt och ingen snö så behöver hon skor.
En annan fråga om dina åsikter kring "vildhästmetoden" och bakfotaverkning. Det har varit artiklar i bl a tidningen Equipage de senaste numren. De säger ju bl a att 95 % av hästarna ha strålröta, att en frisk stråle ska se ut som en trampdyna. Ja jag är tveksam till det och tycker att om hästen behöver skor så ska den få. vad säger du om det?"
---------------
Hej och tack för väldigt intressanta frågor!
Gällande snösulor eller inte så finns givetvis några fördelar och nackdelar att väga mot varandra.
Fördelarna är ju helt klart att snö och is inte fastnar och skapar isklumpar vid snö.
I en övergångsperiod mellan lera och snö så kan jag tänka mig att "joursula" kan vara ett alternativ men har dock liten erfarenhet själv av dessa.
Största nackdelen med snösulor som jag ser det är att skorna sitter något sämre. Även de sulor av hög kvalité pressas ihop något mellan sko och hoven när hästen belastar och sömmen följer med upp och ned. Då kan nitarna tendera att öppna sig och sömhålen bli vidare (i hovväggen dvs)
Men personligen har jag hellre tappskor än risk att hästen skadar sig eller dig som ryttare allvarligt!
Gällande "vildhästmetoder" av olika slag så tänker jag följande.
När jag möts av argument att ALLA hästar kan gå barfota blir jag förvånad av okunskapen och det naiva i argumenten.
Självklart är fallet att en frisk sund hov mår bäst att gå barfota men framförallt genom en styrd avel har många av våra tamhästar fått hovar som ens kan gå barfota i hagen och desto mindre ridas, köras eller på annat sätt slitas på asfalt, grus mm.
Finns för många skillnader i de förvildades hästars miljö som är omöjliga att helt möta i vårt sätt att hålla hästar.
Att 95 % av våra hästar har strålröta skulle jag gärna vilja se forskningsunderlag på.
Knappast har ens 5 % av de hästar jag skor strålröta ens denna leriga höst.
Som jag beskrivit i tidigare inlägg kan ju strålröta uppkomma vid felaktig skoning.
Finns delar i barfotaverkarnas tankesätt som många av oss utbildade hovslagare lyssnar på och begrundar men tyvärr är det oftast fanatiskt åt andra hållet. Synd och tråkigt.
Hursomhelst är jag övertygad om att mina fyra års utbildning i ryggen leder framåt i utvecklingen och inte bakåtsträvande som har varit andra argument från barfotaverkare.
För drygt tre år sedan skrevs en rapport av Jordbruksverket som granskade alternativa barfotametoder som jag önskat fler tagit del av. Den avfärdade inte alls allas metoder men ifrågasatte starkt huruvida det fanns grund i deras forskning.
Vissa ifrågasattes även pga en inställning som många gånger lät hästen lida pga smärtor i övergången från skor till barfota.
Jag har inget intresse av att skapa en debatt i ämnet. Detta är bara vad jag står för och tycker.
torsdag, december 15, 2011
onsdag, december 07, 2011
Snö!!
Äntligen är vintern här (beroende på vart du befinner dig förstås!)
I Skövde ligger dock ett vitt täcke över landskapet och som genom ett trollslag syns en positiv förändring på hovkvalitén. Rena och fräscha!
Sen är det rätt trevligt att jobba i den torrare luften som kommer med snön och minusgraderna, speciellt när solen tittar fram.
Tänkte kort visa hur en lamellrand kan se ut på en häst med fång.
Detta är en bakhov. Notera hur bred lamellranden är i tådelen jämfört med övriga hoven.
Här syns tydligt de blödningar i lamellerna som är ett symtom av fång. (varför det blir så kräver ett eget inlägg men kortfattat handlar det om att sambandet släpper i hoven när hästen får fång och lamellen orkar inte hålla ihop väggen. Lovar att återkomma om detta, rätt säker på att jag nämnt det i tidigare inlägg om fång också!)
Samma bakhov innan verkning. Notera den långa tån och brytningen i väggen.
Efter verkning och skoning. I detta fall vill jag få tillbaka hoven i balans och tycker en sko med sidokappor fungerar bra.
Tänk er en linje en tredjedel på strålen från strålens spets. Där under ligger hovleden och där vill vi ha lika mycket stöd framför som bakom.
Bredaste punkten bör ligga i linje med hovleden. I detta fall gick det att åtgärda rätt så bra.
Må gott!
I Skövde ligger dock ett vitt täcke över landskapet och som genom ett trollslag syns en positiv förändring på hovkvalitén. Rena och fräscha!
Sen är det rätt trevligt att jobba i den torrare luften som kommer med snön och minusgraderna, speciellt när solen tittar fram.
Tänkte kort visa hur en lamellrand kan se ut på en häst med fång.
Detta är en bakhov. Notera hur bred lamellranden är i tådelen jämfört med övriga hoven.
Här syns tydligt de blödningar i lamellerna som är ett symtom av fång. (varför det blir så kräver ett eget inlägg men kortfattat handlar det om att sambandet släpper i hoven när hästen får fång och lamellen orkar inte hålla ihop väggen. Lovar att återkomma om detta, rätt säker på att jag nämnt det i tidigare inlägg om fång också!)
Samma bakhov innan verkning. Notera den långa tån och brytningen i väggen.
Efter verkning och skoning. I detta fall vill jag få tillbaka hoven i balans och tycker en sko med sidokappor fungerar bra.
Tänk er en linje en tredjedel på strålen från strålens spets. Där under ligger hovleden och där vill vi ha lika mycket stöd framför som bakom.
Bredaste punkten bör ligga i linje med hovleden. I detta fall gick det att åtgärda rätt så bra.
Må gott!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)