En smula ångest kommer krypandes efter förra vintern med sina FEM månader med snö och bister kyla. Nog för att jag hellre har snö och kallt än lera och regn men helst precis som nu, gärna varmare!
Haft väldigt många akutfall vid sidan av min ordinare kundkrets denna veckan med flera operationer av hovbölder, gipsomslag, fler fall där jag fått reparera andra hovslagares misstag mm.
Här är ett exempel.
Innan jag lagt på denna sko satt en sko kant i kant med hoven. I normala fall vore detta normalt men denna hov har knappt någon vägg kvar vid markytan. Den var även sömmad så två söm i trakten var spikade i sulkanten.
Hursomhelst så ser ni här hur denna sko måste ligga. Där skon ligger nu fattas hov.
Även vinkeln på hoven var rejält tillbakatagen så hoven tenderade till att bli framåt bruten i tåaxeln. Långsiktigt kan detta innebära en förändring av hovbenet.
Endast två söm gick att sätta på varje sida. Resten sattes fast i plasten.
Tyvärr glömde jag ta bilden på den färdiga hoven men bakom plastfoliet ser ni hur plasten byggts upp där hovväggen saknas.
Innan min skoning var hästen halt och direkt efter bekymmersfri. Kul när man får snabba resultat!
Praktikanten, Christoffer, fortsätter göra framsteg och kommer allt närmre sitt mål att kunna arbeta som hovslagare.
Må gott!
Inlägg
2 kommentarer:
Hej hopp! Hittade nyligen din blogg och tycker den är super! Tänkte höra om du vet om hovarna lättare kan spricka om hästen varmskos?
Hej, Sara! Kul att du hittat hit!
Nej, inte om man varmskor på rätt sätt. Dvs på ett snabbt sätt. Max 4-5 sekunder. Däremot om man bränner längre upp mot 10 sekunder eller för många gånger kan det bildas brännblåsor i hoven vilka kan ge upphov till sprickor, klyftor eller t o m bölder.
Säg att man bränner mot hoven i 5 sekunder, väntar en min och bränner igen och fortsätter så. Tidigare trodde man att värmen i hoven skulle försvinna men istället höjs bara gradantalet succesivt för varje brännperiod.
*Detta enligt studier gjorda på hovslagarskolan i sammarbete med veterinärstudenter presenterade av vet. Göran Åkerström
Skicka en kommentar